Söndagen den 18 september var det dags för Cavalierpromenad igen. Själv kunde jag som vanligt inte vara med på grund av att jag fick hoppa in extra på mitt jobb. Allt flöt på som vanligt och hundarna var lika glada att träffa varandra, de är ju liksom lite bästisar. På något sätt lyckas man alltid lägga promenaderna när det regnar som mest, men vad gjorde det, alla var nöjda och glada ändå.

Ann-Marie

Nu har hösten verkligen gjort sitt intågande. Det är så skönt att promenera när det är svalt ute, dessutom kan man gå lite snabbare utan att bli genomsvettig och blodröd om kinderna. Det märks på hundarna också för de är pigga och pinnar på som bara den.

Många tycker om att gå i skogen och plocka svamp, men jag håller mig på vägarna för i mina skogar kan man möta både älg och vildsvin, och jag är inte så förtjust i att träffa dem. Den här vägen har jag vandrat i tjugo år, men jag njuter fortfarande lika mycket varje gång jag går här.

 För mig räcker som sagt en skogsdunge, och här hittade jag denna lilla flugsvamp som jag tyckte var fin.

Chakinoz Fendi Lou

För två dagar sen kom jag cyklande med Ben förbi vår granne som är hundvakt åt den stora ilskna besten på cirka 80 kilo. Jag hann få cykelhjulet mellan hundarna och kunde dra Ben bakom mig, sen kom hundvakten springande och räddade situationen och vi kunde lugnt cykla vidare.  
Så har det hänt igen, den här gången var det vår lilla Fendi som råkade illa ut men kom undan med rena förskräckelsen och en del chockupplevelser. Bengt kom promenerade med henne, när plötsligt från ingenstans det stora monstret kommer rusande och slänger sig över Fendi, slår sina stora tassar över hennes rygg och hugger efter hennes hals, hon skriker i vild förtvivlan.
Bengt som är en ganska stor man, försöker sparka bort hunden och hundvakten drar i hunden så mycket han orkar, de får inte bort honom, men efter stort tumult, gap och skrik som ekade över hela byn, får de undan den stora leonbergern som fortfarande är helt rabiat. Till saken ska sägas att vår Fendi var i höglöp så den här hanen skulle inte ha gjort som han gjorde, ett mycket konstigt beteende som inte hör till det vanliga.

 Bengt som är blåslagen, oxtokig och vansinnigt förbannad, släpps inte ut genom dörren, när ägaren till hunden kommer och knackar på för att be om ursäkt. Jag ville inte ha fler slagsmål den här dagen.
Den här leonbergern har alltså antastat och flugit på många hundar i byn och han är absolut inte omtyckt. Jag föreslog ägaren att avliva sin ilskna hund eftersom han har ett felaktigt beteende, men han tyckte det skulle räcka med att han i fortsättningen skulle vara kopplad!!??  Jag påminde om att vi har småflickor till grannar med en liten chihuahua som brukar gå förbi, tänk om de kommer i kläm.
Vår lilla Fendi klarade sig bra fysiskt, hon fick en hel del svullnader på hals och rygg och var väldigt chockad, men om det blir men i framtiden för henne, kan jag inte säga än.

Vad mycket oförståndiga hundmänniskor det finns i vår värld!